Fortsättning på StormHills powercachade i Tyskland. Läs först del 1.
- Text: Ronnie ”StormHill” Nilsson
- Foto: Kenneth ”k-net” Ekelöv
På väg till hotellet började det låta från bakdäcken på Shyrtol’s bil, framme vid hotellet kändes det varmt från hjulen så vi anade att det var bromsklossarna som inte hade släppt ordentligt. Några av oss tipsade Shyrtol att backa hyfsat fort och tvärbromsa, då kanske det skulle släppa. Detta gjorde han dagen efter och vi fick aldrig några fler problem med bromsarna, vilket var skönt.
TB-visning på MC.
Hotellet, som inte var mycket större än en stor villa, hade fler gäster än oss och det var faktiskt några MC-förare från Göteborgstrakten. k-net satte sig ner med dem och förklarade geocaching medan några andra av oss gjorde sig klara för vidare utfärd. Nu var det ordentlig kvällsmat som var huvudprioritet. Vi siktade in oss på staden Neustadt in Holstein, ca 20 km från hotellet.
Väl där hittade vi ganska omgående en trevlig restaurang där de flesta av oss beställde schnitzel som smakade mycket bra.
Efter att vi var mätta och belåtna skulle det fortsättas cachas. Men här började det inte bra. Två DNF:er varav vi letade länge på den ena och inte ens med spoilerbild ville det sig, den var antagligen mugglad. Men så hette ju också cachen ”Extrem Muggelalarm auf dem Marktplatz” (GC1B8NA)! Men sedan gick det undan, 10 hittade cachar och en som vi hoppade över p.g.a. för mycket mugglare innan solen gick ned. Glass hann vi också med.
Nu var det nattcaching med ficklampor som gällde! Två hittade cachar och sen begav vi oss till ”Frische Brische” (GC1BCRH). Cachen låg längst ute på en lång brygga och här hade jag och OlofL en springtävling på bryggan. Jag kom först fram och skrämde nog halvt ihjäl ett par som hade en romantisk stund där ute. De försvann snabbt, bra tänkte jag, då kunde jag leta ostört. Snart hade alla anlänt men det dröjde inte så länge innan jag kunde hitta cachen. Skönt efter den språngmarschen!
En hittad cache emellan och därefter begav vi oss till en cache som hette ”Muggelalarm”. Eftersom det nu var efter 11 på kvällen var nog inte mugglare ett större problem tänkte vi. Och det var det inte heller. Cachen låg på en parkering vid ett köpcentrum, så på vanliga klockslag hade det nog kunnat vara värre. Här fick vi lysa med våra ficklampor upp på takbjälkar ett bra tag innan jag kunde se något som såg ut som en cache högt uppe på en av dem. Den här borde vi kunna nå om vi samarbetade. Nåja, låt oss säga att vi inte borde söka till cirkus, för det behövdes flera försök innan vi lyckades lyfta upp Hrafnahnef till cachen. Och sen skulle den ju upp igen! Tur att det inte var mugglare i närheten, vad sa jag om timing?
Det blev en cache till innan midnatt och därefter körde vi hem till hotellet för en välbehövlig nattsömn, allas dagsrekord hade slagits, och alla var nöjda. Det nya dagsrekordet för min del blev 46 funna cachar. Och sådant fint väder vi hade fått, inte en droppe regn utan bara solsken hela dagen. Frågan var hur morgondagens väder skulle bli?
Söndag morgon, upp lite efter 7 för att duscha och äta en jättegod tysk frukost. Det hade antagligen regnat under natten för det var blött på marken och medan vi åt frukost började det mycket riktigt regna igen. Men med tur igen hade det slutat regna precis när vi skulle bege oss och sen regnade det inte under resten av vår dag i Tyskland, utan det var soligt och varmt hela tiden (nästan lite för varmt med åska i luften).
Vi började med en snabbt hittad cache som hette ”Begegnung” (GCX81E), därefter fick vi en DNF på cachen ”Idyllisch ?” (GCX81W). Den hade inte blivit hittad på månader, så risken kunde vara stor att den hade försvunnit.
Därefter gick det bättre med 3 finds och sen var det en Earthcache som stod på önskelistan, nämligen ”Bungsberg” (GC16RPE). Ingen av oss hade tidigare loggat en Earthcache, så det var spännande.
Större delen av gänget vid Earthcachen.
Tyvärr hade ägaren lagt upp beskrivningen av hur man skulle gå tillväga för att kunna logga cachen som en bild och inte som normal text, vilket gjorde att det i stort sett var omöjligt att läsa på en mobiltelefon som vi hade beskrivningarna i. Men vi gissade att vi skulle ta en bild på oss och även var bilden skulle tas och det visade sig när vi kom hem att det var rätt. Vi mailade rätt svar till ägaren och kunde logga den som found, skönt!
Sen fick vi upp ett bra tempo igen och kunde hitta 8 cachar, flera av dem med fantastik utsikt. Den allra finaste utsikten fick vi när vi skulle hitta en cache som hette ”Holsteinische Schweiz 1 Höhenangst” (GC13802). Det var ett 24 meter högt torn som man fick gå uppför en hög brant för att komma till. Sa jag gå förresten? Jag menar att jag, OlofL, camdan och Anna-Karola sprang uppför branten och tornet för att komma först, resten av oss orkade inte utan satt kvar i bilarna och planerade den kommande rutten. Vi blev rejält andfådda efter den språngmarschen, det var ju 27°C och åska i luften, vilket inte gjorde det lättare. Men vi fick som sagt ett oförglömligt minne av den cachen och utsikten.
Man skulle kunna tro vi var i Grekland.
Nu började det bli dags att köra mot Fehmarn igen, 3 hittade cachar på vägen och därefter tog vi och åt korv utanför Fleggaard som camdan hade tipsat oss om. Vi hade egentligen tänkt handla på Bordershop vid Puttgarden, men vi bestämde oss för att handla på Fleggaard istället, vilket nog var ett klokt beslut. Mycket mindre folk och antagligen bättre priser och jag tror inte sortimentet var mycket sämre.
När vi var färdiga i Fleggaard hade vi några timmar till på oss i Fehmarn innan vi skulle ta och åka tillbaka mot Danmark och Sverige med båten.
Det blev 10 hittade cachar innan vi satte oss ner vid ett fik och tog glass, läsk eller kaffe. Det smakade mycket bra i den stekande solen.
Därefter körde vi igen och hittade 7 cachar och den sista i Tyskland blev ”Scandlines – Portcenter” (GC126T3). Här såg vi också att vi hade valt rätt med inhandlandet, betydligt mer folk här är än i Fleggaard.
Tyvärr gick det inte lika smidigt genom automaten vid färjan med vår BroBizz som förra gången, bil nummer 2 kunde inte komma igenom med samma BroBizz fast de backade tillbaka mer än en gång och försökte igen. Så det fick bli till att köra med BroBizz:en genom en manuell lucka, vilket gick bra det också, men det kostade lite extra.
Medan vi väntade på båten såg vi mörka moln närma sig från alla håll och från båten syntes flera gånger blixtar. Precis när vi skulle ta oss i land i Danmark började det vräka ner, ett hejdundrandes åskoväder. Det kändes inte längre så aktuellt med några danska cachar på hemvägen, men återigen skulle vi ha lyckan med oss för 40 min senare svängde vi in på en Statoil-mack för att tanka och då hade det slutat regna och solen börjat titta fram igen. Så efter en snabb fika vid macken bestämde vi oss för att försöka med 2 cachar till vid en rastplats 10 min därifrån och de hittade vi utan några större problem.
Nu var det ju bara en svensk cache som gällde också så hade vi tagit cachar i 3 länder under samma dag. Vi bestämde oss för att satsa på ”Bike Tour #4” (GC1CEPR) som ingen av oss hade hittat och som jag bommat på tidigare när jag var där själv. Den borde ju bli enklare när vi var flera. Det kanske berodde på att vi var trötta, vad vet jag, men vi kunde inte hitta cachen fast vi letade ganska länge. Det fick vara med en svensk cache, vi skiljdes åt och körde på olika håll efter denna.
Totalt fick jag ihop 80 cachar under vår Powercaching-weekend. För vissa blev det som sagt fler och för andra något mindre eftersom de redan tagit lite i Fehmarn. Och vinnarna i tävlingarna? Ja, i den individuella tävlingen stod undertecknad som vinnare. Och i tävlingen mellan bilarna fick motvilligt bilen, som undertecknad inte åkte i, erkänna sig besegrade.
Vi hade som sagt otrolig tur med vädret och logi och mat var mycket bra till överkomliga priser. Kan varmt rekommendera en tur till Tyskland som vi gjorde. Vem vet, vi kanske åker fler gånger?
På hemresa, oväder på gång.
GeoBloggen 