Wherigo

I söndags tog jag med geodoggen Dora, Isabelle och maken på en tur runt ån. Det var dags att testa Wherigo. Detta var nytt för mig men med enkla förberedelser var vi snabbt igång.  Jag hade laddat ner appen Wherigo i min I-phone, och svårare än så behövde det inte bli. Efter tips av andra geocachare läste jag in mig på George Cach Testamente, då denna skulle vara både rolig och lagom enkel för nybörjare. Väl framme vid startpunkten satte vi igång programmet och jakten på den försvunna skatten kunde börja.

Uppgifter följde efter hand och det var sällan mer än 200 meter till nästa steg, vilket gjorde att det hände något nästan hela tiden. På andra steget gjorde vi dock ett misstag och fick en straffrunda som sänkte humöret på de båda tvåbenta följeslagarna. Väl på spåret igen så höjdes humöret något och vi följde noga alla instruktioner.

Det var en kall eftermiddag så efter halva rundan började maken klaga över frusna fingrar, dottern över frusna tår. Hunden däremot svansade glatt med och försökte sig på andjakt, då ån var full av änder som låg och latade sig vid strandkanten.

Mörkret sänkte sig men ån är vackert upplyst med olika installationer. Hade vi kommit en månad tidigare hade det sprakat av färger då Linköping anordnar ”Vinterljus”. Nu var det bara de installationer som är permanenta som var kvar. Uppe vid slussarna fick vi vända om, men fann en fin, om än kall, viloplats för trötta ben.

Isabelle vilar trötta och frusna fötter

Äventyret fortsatte. Lite längre ner fanns en annan geocache ”Stångån” som vi tänkte passa på att ta när vi ändå gick förbi. Jag vill inte ge någon spoiler men skrev i loggen att ”Vi hittade den rätt snabbt men tyvärr var det för kallt så behållaren gick ej att öppna. Vi gjorde goda försök, både jag och maken, med Isabelle och geodoggen Dora glatt hejandes på oss. Några mugglare längre bort undrade nog vad vi gjorde när vi lekte sälar 😀 Isabelle blev lite orolig ett tag att någon, mer än något, skulle hamna i vattnet, men vi klarade oss fint.” Jag kan även berätta att jag mailade CO med lite tydligare detaljer om vårt försök och fick benäget tillstånd att logga den trots att vi inte kunde skriva på loggremsan. Tack för det!

Nåväl, efter att ha sett mugglare, sprungit på öar, sett mystiska dörrar, fått lösenord, löst gåtor m.m. kom vi då äntligen fram till platsen för skatten! Och det kändes skönt att logga efter en lång promenad på nästan 1,5 timmar. Självklart fick den en favoritpoäng!

Jag tyckte att det var riktigt roligt med Wherigo. Det var en rolig historia att följa och smidigt att få alla lösningar direkt i telefonen och inte behöva stå och skriva upp nya koordinater som vid en multi. Jag ska definitivt testa fler, men ska jag få med mig övriga familjen får det nog bli lite varmare ute först 😀

 

Tillägg kl 18:58  Lägger till lite i efterhand, med tanke på Valdstads inlägg nedan: Självklart finns bilden ovan i loggen för cachen 🙂

Annonser

Om Lotte

Trebarnsmamma, specialistsjuksköterska och doktorand
Det här inlägget postades i Bilder, Cache i Fokus, Cacher. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Wherigo

  1. vallafrun skriver:

    Jaså ni fick tillstånd att logga den ändå, det kanske jag skulle ha försökt med också. Det var ju minus 10 grader kallt när vi försökte öppna den. Jag fastnade ju till och med med handen och fick blöta på med vatten för att komma loss.

  2. Lotte skriver:

    svarar dig på mess 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s