När jag klarat 500 dagar

Den 15 augusti var en stor dag i mitt geocacharliv – det var den dagen jag hade cachat en om dagen 500 dagar i sträck.

Vad det var för stort med det kan man ju undra för det hade ju 14 andra redan gjort eller snarare 14 andra hade loggat den challengen före mig. När man kollar vilka som har gjort det kan man se att det bara var ensamma karlar eller team som genomfört den utmaningen. Jag var alltså den första kvinnan som gjort det på egen hand.

Det viktiga för mig i det läget var alltså att bevisa att galenheten inte sitter i vilket kön man är utan att är man tillräckligt galen geocachare så genomför man det oavsett om man är en del av ett team, ensam man eller kvinna.

Det var så lyckat att samma dag uppnådde min dotter MissSpex 365 dagar i rad – jodå galenskapen är ärftlig.

Vi hade sedan länge planerat att 16 augusti så skulle vi tillsammans logga de challenges som vi klarat av dagen innan – detta var för att 16 augusti 2012 så gjorde vi vår road trip runt Mälaren som var en challenge det med – Logga fem län på en dag dvs på ett dygn. Där någonstans hittade mor och dotter en gemensam aktivitet som gjort att vi haft så kul det senaste året när vi antingen cachat tillsammans eller ringt och pratat cachingupplevelser.

Det är dock en viss skillnad på galenskapen för dottern närmar sig 700 loggade medan jag snart når min 4000:e. Jag snittar på 9 om dagen under 2013 och kommer nog aldrig att ha ett liknande år som geocachare förrän jag går i pension.

Min logg av challengen avslutades med att jag utöver cacheägaren även tackade mina förfäder som bestått mig med en sådan enastående envishet som fått mig att betvinga såväl mörkrädsla som allmän rädsla att gå ensam i skogen. Som har fått mig att bita ihop när det har känts som eländigast och i piskande snö ändå ta mig ut och logga för har man beslutat sig för något och heter Vallafrun då genomför man det.

Jag som just nu söker jobb behöver lite av den jävlar-anamman där också. Kanske är det inte något att sätta på CV:n att jag idag har loggat 524 dagar i rad men det visar i alla fall att jag är uthållig och inte ger upp i första taget.

Så när ni någon gång tycker ni känner er galna så minns att vi är många som motiverar vårt energiska vandrande med att vi ska ut och rasta GPS:en.

 

Annons