Guide: Terrain & Difficulty

På cachesidorna på geocaching.com hittar du två former av betygssättning i form av 1 till 5 röda stjärnor: terrain (terräng) och difficulty (svårighetsgrad). I den här guiden lär du dig förstå vad de olika graderna innebär.

Planerar du att själv placera ut en ny cache? Då kan denna guide även vara en bra hjälp för att undgå klagomål på att du betygsatt din cache för lätt eller svårt.

Betygen kan för övrigt ges i halvor (till exempel 2,5) och när man talar om terräng- eller svårighetsgraden anger man dem oftast som T eller D följt av en siffra. Pratar man om båda samtidigt anger man båda siffrorna, till exempel 2,5/3, där första siffran är svårigheten.

Betygsättningen varierar

Sanningen är att betygsättningen varierar från person till person, men även geografiska platser emellan. En svensk skulle inte betygsätta en cache på samma sätt som en amerikan – tankesätten skiljer sig aningen.

Däremot finns fasta riktlinjer på geocaching.com, och det är i första hand dem som följs här. I Sverige är det relativt enkel terräng som gäller – höjdskillnaderna är få och det är sällan långt från närmsta väg – och en promenad i snåriga skogsområden får snabbt en högre terränggrad än vad den kanske skulle ha fått i andra delar av världen.

Endast genom att geocacha mycket lär du dig hur lokala cachare omkring dig betygsätter sina cacher, och det är då du upptäcker hur och var skillnaderna gör sig synliga.

Terrängbetyg

För att gå in mer specifikt på betygsättningen kan vi börja med terrängbetyget. Detta är, kort och gott, en indikation om hur pass svårt det är att ta sig fram till cachen. Tänk på följande:

  • Terrängbetyget syftar på hur svårt det är att ta sig fram till själva burken. Resan till platsen och sedan eventuellt om klättring eller annat krävs för att nå burken.
  • En T1:a, alltså en stjärna, bör vara så lättåtkomlig att en rullstolsbunden kan nå den utan problem.
  • Så fort en cache ligger utanför asfalterade vägar stiger svårighetsgraden till 1,5 eller 2.
  • Skogsstigar och cacher som kräver lite mer promenerande är ofta T2:or.
  • Är terrängen ockuperad, snårig och/eller med höjdskillnader börjar det närma sig en T3:a.
  • T4:a är inte jättevanliga och kräver ofta en ordentlig fysisk utmaning, med lång vildmarkspromenad, få eller inga stigar och en hel del jobbig/svåråtkomlig terräng.
  • En T5:a kräver utrustning, till exempel klättergrejer, en båt eller dykarutrustning. En annars enkel cache på en ö kan därför bli en T5:a, vilket i och för sig kan tyckas konstigt.

Svårighetsgrad

Till skillnad från terrängen syftar svårigheten på hur väl cachen är gömd och eventuella problem som måste lösas. En cache mitt i stan är ofta enkel att hitta, medan mer kluriga gömmor eller till exempel nanocacher (extremt små cacher) kan vara betydligt svårare.

  • Svårighetsgraden syftar på själva gömman och de problem/gåtor som måste lösas och uppgifter som måste utföras.
  • En D1:a (1 stjärna i Difficulty) är alltid väldigt synlig och gömstället är självklart.
  • D2-D3 är vanligare och kräver att man letar lite. Särskilt en trea kan kräva lite tid.
  • D4:or är en utmaning. Här kan du nästan vara säker på att det är något ”lurt”, alltså att det inte bara är att leta reda på burken. Kanske är den gömd på ett annorlunda och lite svårare sätt, eller kanske kräver cachen att du löser ett problem (mysterycacher).
  • D5:or är extremt svåra. Ofta är det frågan om riktigt kluriga problemlösningar och gåtor. Gör läxan hemma innan du ger dig av!

Många slår sina huvuden samman för att lösa cacher med hög svårighetsgrad. Kanske krävs experthjälp, ett mattesnille eller personer med olika sätt att tänka.

Hjälpmedel på geocaching.com

På geoching.com, när du publicerar en ny cache och ska betygsätta den, finns en länk till ett system som hjälper dig att betygsätta dina cacher. Här finns en rad olika frågor, och baserat på dina svar får du en hint om vilka betyg du ska ge.

Ofta ger systemet dock, enligt min personliga uppfattning, en aningen felaktig indikation. Till exempel finns endast en fråga som direkt syftar på klurigheten av gömman, de övriga handlar om terräng. Testa gärna systemet, men ta det med en nypa salt.

Förhoppningsvis har den här guiden gett dig en bild av hur betygsystemet fungerar och hur du ska betygsätta dina egna burkar. Men för att verkligen förstå hur folk tänker finns inget annat än att ge sig ut och leta burkar. Lycka till 😀